Läkemedelspatenten och tullarna
Den 21 mars 2009 rapporterar DN att EU kommer att anstränga sig ytterligare för att stoppa strömningen av generikamediciner genom europeiska länder. EU-länderna utgör populära mellanlandningar för indisktillverkade mediciner som är på väg till någon destination i bland annat Afrika.
Men redan i början av mars, närmare bestämt den sjätte, har EU gjort ett anförande vid TRIPS-rådet i WTO där de understryker vikten av att, som de säger, komma till bukt med den stora mängden piratkopierade mediciner som letar sig in i u-länderna.
Bakgrundet till problemet är att molekylerna för verksamma substanser är patenterade i EU. Substansmolekylerna är, som man säger, patenterbar materia. Substanser som inte är patenterade i Indien, beslagtas i Europa när man upptäcker dem vid europeiska tullstationer.
Alexandra Heumber på frivilligorganisationen Läkare utan gränser uttrycker i DN oro över situationen. En stor del av deras hjälparbete är beroende av att de kan tillhandahålla generikamediciner. Tillverkningskostnaderna i Indien är lägre, och de indiska tillverkarna säljer också sina generika till betydligt lägre priser än deras europeiska motsvarigheter.
Den indiska tillverkningen av mediciner går helt förbi den globala regleringen av patenterbar materia som infördes via TRIPS-avtalet 1995. TRIPS-avtalet är den tredje pelaren i Världshandelsorganisationens frihandelavtal och var, när det undertecknades, minst sagt kontroversiellt. Framför allt satte det väldigt höga standarder för vilken minimal mängd skydd och tillämpning av patentregler som måst tillhandahållas av varje medlemsland. Den australiensiska juridikprofessorn Peter Drahos uttrycker det i sin bok Information Feudalism som att TRIPS omdefinierade hela immaterialrätten från att vara en juridisk konstruktion till nytta för upphovspersoner till att i avtalet uttryckligen definieras som en förutsättning för världshandeln.
I Indien hade patentlagstiftningen tidigare tillåtit patentering av tillverkningsmetoder för medicinen, men inte själva substansen. TRIPS utökar dock definitionen av patent på ett sådant sätt att också en molekyl, en sammansättning atomer som egentligen bara är, kan utgöra grunder för patent. Avtalet innebär också att Indien är förpliktigat att tillhandahålla ett minimum av skydd även för i utlandet registrerade patent.
Men redan i november förra året skrev Organisationen Third World Network tillsammans med ytterligare 50 frivillig- och biståndsorganisationer på ett upprop mot ytterligare skärpningar av tullreglerna kring generikamediciner inom ramen för världstullsamarbetet. De kritiserade att de kontroller och sanktioner som påtalaes till och med går utöver TRIPS-avtalet, och menar att följderna för deras respektive verksamheter kunde skadas kraftigt av initiativet. Vidare menade de att förhandligarna för hur skärpningen ska gå till hålls bakom lyckta dörrar, vilket hindrar att förhandlarna får tillgång till mesta möjliga information om nyttor och onyttor med den nuvarande generikatillverkningen i bland annat Indien. Förhandlingen i fråga bordlades i december.
Organisationen South Center varnade ändå för att det som i dagsläget blivit avskrivet som ett frivilligt samarbete för att ytterligare främja skyddet av immaterialrätter, i framtiden mycket väl kan skrivas in som en obligatorisk regel. I en rapport av centrets forskare Xuan Li beskrivs det till och med som en regel snarare än ett undantag. "Detta är en taktik vi har sett många gånger förrut. Först inför man vad man kallar en frivillig åtgärd för att bättre tillgodose patentinnehavares intressen, sen blir den obligatorisk."
Så vad ska man göra med den här situationen? Av förklarliga skäl vill Europaunionen att europeiska patentregler följs inom EU-området, så beslagtagningen kan på denna grund ses som befogad. Men inte ens Europakommissionen är entydigt positiv till de rådande tillämpningarna av medicinpatent. I en rapport från 2008 kritiserar de istället ljudligt läkemedelsindustrin för att använda möjligheten till förlängd patentskyddstid för att undantrycka europeiska generikatillverkare. Att man då väljer att satsa stora summor pengar på att förhindra motsvarande generika från Indien kan tyckas otillbörligt.
Från en biståndsorganisations synvinkel blir naturligtvis situationen ännu mer bisarr. Tullförhandlingar som hålls bakom lyckta dörrar. Det ankommande samarbetsavtalet mot piratkopiering ACTA, där i stort sett inga dokument trots protester släpps varken till NGO:er eller nationella och överstatliga parlament. Och detta alltmedan det enligt DN förstörs mängder med indisktillverkade mediciner i EU som skulle kunna ha hjälpt människor med Alzheimer, stroke, hjärtinfarkt och psykos.
